Givetvis hade inte Nikita kommit ännu, hon var sen som vanligt. Det gav däremot Brooke tid att visa upp sitt semesterhem för Noen.
- Som du ser älskar min mamma moderna kök. Förstår egentligen inte varför när jag aldrig sett henne vid spisen en enda gång, sa Brooke.
Efter husesynen satt de och åt lunch uppe på taket. Det var en strålande dag med sol och värme, närmare 32 grader i skuggan. Brooke funderade på om de kanske skulle ta husbåten till någon strand för att bada. Det vill säga om hennes syster dyker upp någon gång. Brooke tittade på klockan, den visade sig snart vara två och Nikitas flyg skulle ha landat för 2 timmar sedan.
Vid tre tiden dök Nikita upp och gick genast och kramande om sin syster.
- Härligt att se dig lillsyrran, sa Nikita glatt och gav henne ytterligare en kram.
- Detsamma, men var har du hållit hus egentligen?
- Äh, jag stötte bara på Dylan och jaaa...det ena ledde till det andra, sa Nikita med glimten i ögat.
Brooke himlade bara till svar. Det var så typiskt hennes syster att hitta killar överallt. Hon kunde inte minnas hur många pojkvänner som kommit och gått från Nikitas liv. Det hade aldrig varat länge innan hon tröttnat på de och hittat en ny. Hennes storasyster var en manslukerska, men Brooke älskade henne lika mycket för det.
- Men var är Noen som du berättat om och var är min systerdotter? sa Nikita nyfiket.
- Vänta jag ska gå och hämta de, sa Brooke och gick uppför trapporna tills hon kom till vardagsrummet.
När hon kom runt hörnet såg hon hur Noen lekte med Mikasa och hon kände en värme spridas i hennes hjärta. Det var nästan som att se far och dotter tillsammans. Hon stod där tyst och bara observerade de en stund innan hon tillkänna gav sin närvaro. Brooke berättade att hennes syster äntligen hade kommit och ville träffa de båda.
- Innan vi går ner måste jag säga en sak om min syster. Hon kan vara lite framfusig när det gäller killar. Så om hon skulle stöta på dig måste du vara väldigt rak mot henne när du säger nej. Eller du kanske skulle vilja säga ja. Det är ju inte min ensak vad du väljer..men nu vet du i alla fall lite om henne...och får givetvis göra som du vill...det är som sagt..inte min ensak..att..fortsatte Brooke svamla på när Noen avbröt henne genom att lägga ett finger mot hennes mun.
- Brooke jag vet precis hur jag ska hantera det. Oroa dig inte, sa Noen och log ett charmigt leende mot henne.
- Givetvis sa Brooke generat och tittade ner i golvet.
När de kom ner till Nikita började hon först med att lyfta upp Mikasa och gosa med henne. Sedan övergick hon till inspektera Noen. Brooke kände väl igen blicken Nicki gav mot honom. I hennes ögon var han nu avklädd. Brooke skakade förtvivlat på huvudet åt sin syster. Nikita hade en förmåga att få alla killar på fall. Det var något Brooke erfarit många gånger när hon tagit hem klasskompisar och även någon enstaka pojkvän. Alla föll de för Nikita. Men just Noen ville hon inte skulle falla för henne. Honom ville hon behålla själv, även om det var som vän. För efter de träffat Nicki och blev stormförtjusta i henne så blev de aldrig den samme att umgås med. Det var nästan som om de vore förhäxade av henne. Så ja Noen ville hon ha som vanligt, hon behövde honom..
- Så det här är den berömda växtmannen Noen, sa Nikita gillande.
- Berömda växtmannen vet jag inte, men jo det är ovanligt att se oss, sa Noen och skakade hand med Nikita.
- Jag har hört mycket gott om dig. Hur hjälpsam du har varit mot Brooke med allt som har hänt med Nathan. Du är en riktig omtänksam man, sa Nikita och strök lätt hans arm.
Noen backade försiktigt men tydligt bakåt och sa: Nathan förtjänade aldrig Brooke. Hon är alldeles för bra honom. Brooke är en underbar person som förtjänar betydligt bättre.
Noen tittade mot Brooke och hon log tillbaka.
Nikita såg hur de båda tittade på varandra och kunde se en liten gnista emellan de. Hon blev glad för sin syster som verkade ha hittat en riktig bra kille att falla för och hon kunde även se att Mikasa var förtjust i honom. Hon hoppades verkligen att Brooke skulle våga bli kär igen.
- Vad ovanligt att se dig i långt hår förresten. Du brukade ju alltid vilja ha kort hår och alltid samma frisyr. Men du passar i långt hår, sa Nikita och log.
- Tack, jag tyckte det var dags för lite förändring. Apropå förändring så måste du se bilder jag har tagit på Mika. Tiden går så fruktansvärt fort. Hon är ju redan över 1 år.
Medan Brooke gick och hämtade sitt fotoalbum passade Noen på att ta en simtur. Brooke visade bild efter bild för Nicki och kommenterade givetvis varje bild.
- Här är Mika när hon leker med en av sina första leksaker. Hon blir så sur när hon inte få ner kloten i hålen.
- Se så söt hon är när hon sover. En sådan sötnos.
- Här är hon i sin barnstol. Precis innan jag tog kortet slutade hon äta och tittade konstigt på mig.
- Här är hon och går i sin gåstol. Hon älskade den verkligen enda tills hon kunde gå själv vill säga.
- Jag ser att du har tagit en hel del bilder på Mikasa. Hon är verkligen söt. Men jag måste fråga har Nathan träffat henne något? frågade Nikita
Brookes leende försvann och hon sa lågmält att han inte hört av sig något.
- Han var aldrig värd dig lillsyrran sa Nikita och kramade om hennes hand. Men du vet väl att man bäst glömmer en man genom att lägga sig under en annan. Varför inte Noen? sa hon och gav Brooke en liten knuff på axeln.
- NICKI! utbröt Brooke.
- Vad? Det funkar alltid för mig, sa Nikita och log brett.
- Du är då för hemsk, sa Brooke men kunde inte låta bli att le.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar