Mitt i dansen fick Brooke syn på Noen.
- Kom hit och dansa med mig.
Utan att ens hunnit tänka blev han indragen till dansen.
- Åh, den här låten. Den får mig alltid att tänka på Nathan, sa Brooke och slöt ögonen.
När låten tog slut avbröt Brooke dansen och sa att hon behövde shoppa lite kläder, både till henne och bebisen. Hon måste ju även ordna ett barnrum och det ska fyllas med allt man kan behöva för den kommande bebisen. Noen försökte protestera och menade att hon gick lite för fort fram, men hon viftade bara bort det. 6 timmar senare stod de nu i hallen och tittade på allt som köpts. Brooke kände sig stolt över sina inköp medan Noen återigen skakade på huvudet.
- Imorgon får vi inreda barnrummet, sa Brooke och log.
- Brooke tycker du inte det kan vänta lite?
- Vänta med det? Jag måste ju ställa in möblerna och jag vill visa Nathan det när jag berättar för honom om nyheten. Visst är den här klänningen fin sa hon och snurrade runt.
- Jo, den är fin på dig. Men ska du inte ta det lite lugnt ändå? sa Noen lite bedjande.
- Struntprat. Måste ju passa på nu när jag har energi för det, sa Brooke och gäspade. Jag är visst lite trött, tror jag ska hoppa i säng nu. Men vi ses imorgon och tack för hjälpen idag. Godnatt, sa hon och gav honom en kram.
Kvar stod Noen och kände sig orolig över Brooke. Han var givetvis glad att hon tagit graviditeten bra men allt gick lite för fort fram. Han undrade om det varit en bra idé att berätta att hon väntade barn. Han skulle kanske ha väntat, för just nu syns det inte på henne. Han var även orolig vad som väntade henne med Nathan. Men oavsett vad som sker skulle han finnas där för Brooke och det kommande barnet men han hoppades innerligt på ett lyckligt slut. Noen bestämde sig för att vila han också. Morgondagen kunde ju bli lika energisk som denna.
Nästa dag var de i full gång med att inreda barnrummet. Att bara bestämma vilken tapet som skulle vara där hade tagit 2 h för Brooke. Men med tapeten uppe var det bara att möblera. Noen fick flytta möblerna hit och dit innan hon blev nöjd med placeringen.
- Det här tror jag blev riktigt bra, sa Brooke nöjt.
Noen pustade ut och satte sig i gungstolen.
- Jag måste bara få vila en stund nu, sa han och slöt ögonen. Inom kort somnade han.
Brooke gick fram till honom och strök han försiktigt över håret. Hon tyckte han såg så fridfull ut. Han hade verkligen varit till stor hjälp för henne och hon var tacksam att han var här hos henne. Nu när han varit hos henne hade hon inte känt sig ensam och hon hade till och med inte tänkt på Nathan lika mycket som hon brukade. Fast hon förstod fortfarande inte varför han inte tyckte om Nathan. Hon avbröts av i sina funderingar när telefonen ringde i köket. Hon skyndade sig dit eftersom hon inte ville väcka Noen.
- Hej! Det är Brooke.
På andra sidan luren var det Nathan och Brooke kände hur hennes hjärta tog ett extra skutt. Hon fick veta att Nathan skulle komma till henne om knappt två timmar. Han stod på flygplatsen nu och väntade på en taxi.
När de avslutade samtalet visste Brooke inte riktigt vad hon skulle ta sig till, hon var så upprymd att hennes Nathan skulle komma. Hon stod alldeles still en stund när alla hennes känslor för honom bubblade upp till ytan. Hon skulle snart få berätta om deras väntade barn. Hur hon skulle berätta det visste hon inte men det skulle ordna sig när han väl var här. Han skulle bli så glad över det att han genast skulle lämnade sin fru. De två skulle äntligen få leva tillsammans. Brooke såg en massa lyckliga stunder med de framför sig. Snart är det äntligen bara vi. Kan inte tiden gå fortare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar